ang nått annat jag läst...
läste då nånstans om en mamma (på nån blogg såklart) som ville att hennes pojkar skulle vara mjukare och hennes flickor tuffare och mera framåt.... men då är min fråga, gör man skillnaderna mindre då?
jag menar.
om pojkar blir mjukar och flickor tuffare...blir de lika då?
jag har 2 pojkar och 1 flicka...och jag kan helt ärligt inte se en enda skillnad i deras uppförande vad gäller att vara tuffa/mjuka.
de har olika personligheter såklart, men alla 3 är mjuka och goa och kramiga, men de är också tuffa, framåt, och oblyga.
Den enda av dem som är lite med avvaktade är Loke (mitten sonen), han tar lite längre tid på sig att lära känna folk, och han är mycket mera "svårflörtad" än de andra 2.
När jag har "uppfostrat" mina barn (nu är de visserligen bara 1,3 och 5, så nån vetenskaplig livstidsstudie är det ju inte) så har jag inte tänkt på om de är pojkar eller flickor.
Jag har sett dem som barn, som barn som ska få utvecklas och vara så som de är.
Mina "regler" och "ramar" är att de inte får slåss (nån av dom), de måste säga tack för maten, de måste vara snälla mot varandra och de måste låta alla vara med.... och dessa regler gäller alla 3. (såklart måste inte Trixie säga ett klockrent TACK FÖR MATEN, men hon säger: tat tat )
Det som gör detta så konstigt i mina ögon är att många föräldrar faktiskt inte tänker så här.
De tänker faktiskt att flickor ska vara tysta och snälla och leka stillsamt, medan pojkar ska vara bråkiga osv.
Det skrämmer mig faktiskt....
Det som skrämmer mig med att att vissa andra föräldrar vill lyfta fram flickorna och trycka ner pojkarna...
dvs om ett tag kommer allt vara tvärtom.... pojkarna blir "mindre" värda och ska leka stilla, medans flickorna får utvecklas och busa....
Det som skrämmer mig är att föräldrar faktiskt uppfostrar sina barn efter kön och inte efter att de är barn.
Varför kan man inte ha samma regler och ramar för pojkar som flickor?
Jag tror att skulle man uppfostra pojkar likadant som flickor och tvärtom, då har man lösningen.
Där skulle det bli jämnställt....
tror jag....
jag kan inte heller riktigt köpa att det sitter i kläderna om en flicka blir tystlåten eller tuff...
eller jo, det kan jag förresten visst det...
jag köpte dotterns första Hello Kitty tröjor häromdagen....driver de med oss?
Hon har just nu stl 86 och jag köpte en tröja som vart i stl 86/92 och en i 98/104
86/92 sitter som en korv och dottern får knappt upp armarna över midjehöjd... och 98/104 sitter precis....
varför??
Hur kan man medvetet tillverka kläder som begränsar rörelseförmågan hos barn?
Klart som fan att flickor leker stillsamt, de kan ju inte röra sig....
borde egentligen skicka tröjorna till tillverkarna av Hello Kitty och be om en förklaring...
skall tröjor i stl 86/92 sitta som en korv?
Så från och med nu, bojkottar jag Hello Kitty kläder,
och skulle dottern vilja ha dem i framtiden, då får jag lov att sy om dem, eller helt enkelt köpa Hello Kitty märken och sy mina egna kläder och sätta på märkerna.
Ääänyway... nu ska jag återgå till livet som mamma....
I'll be back!
Dina ord kunde vara mina egna! Håller med dig i allt. Oh va glad jag blir när jag ser unga mammor med så sunda åsikter! puss på dig Maria
kan inte förstå att det finns folk som uppfostrar sina barn på olika sätt bara för de är killar och tjejer...jag har ju en av varje själv och uppmuntrar ingen av dem att vara mer stilla eller mer "bråkig"
jag kör på samma sätt som du, inte slåss, tack för maten och alla får vara med och leka....sen är det stoooooor skillnad på brian och tiindra...utan att jag gjort dom så..tindra var lugn som en filbunke när hon var liten men brian är tvärtom..men det är ju olika barn med,inget att göra att det e kille o tjej!
Jag tycker också att det är heelt sjukt att tjejkläder ska vara snävare och mindre. Ella har ganska tjocka lår vilket gör att man måste köpa en större strl på byxor, men då resulterar det ju i att de blir för långa!! Irriterande och tråkigt att idealen ska sättas redan vid så låg ålder.
Ella är väldigt flickig, och jag har visserligen ingen pojk än :) men det skulle kännas konstigt att börja behandla nästa barn på något annat vis än vi har uppfostrat Ella.
Det här var ett väldigt intressant inlägg då jag tycker om att höra andras åsikter ang. uppfostran och barn.. =)
Kram Zarah
Jag tror nog att jag uppfostrar mina barn på samma vis ja... har inte kommit på något somjag gjort annorlunda iaf... David vill dock inte höra att han är söt längre, utan snygg ska de vara. Tror dock Emma kommer acceptera att man säger hon e söt längre än vad David gjorde. Ser ingen skillnad än men emma är ju bara ett. Och när david va i den åldern så är de väldigt lika. Emma är nog dock envisare tidigare än david var. Fast även om David både hade dockor och dockvagn när han var yngre så valde han bilarna helt klart. Men det har inget med uppfostran att göra. Han har haft tillgång och han får välja sin egna väg. Dock e jag glad över att han inte har velat ha klänningar eller kjolar på sig, för personligen tycker inte jag att killar ska gå runt i klänningar om det inte hör till utklädningskläder och lek. Men annars så tror jag inte att jag gör någon skillnad i att om de e tjej eller kille. De har inte olika förmåner eller regler, utan samma! Men sen är ju också alla barn olika, endel killar är lunga endel inte, samma om tjejer...
De va hemskt vad jag babblar på, säkert inget sammanhängande alls.... ;)
Emma kan ha stl 80, men kan även ha stl 86 och 86/92.
Jag köper ofta lite större då jag tycker det är snyggare när inte kläderna sitter precis utan är lite större =) Har inte testat om kläderna i pojkavdleningen sitter som de på tjejavdelningen eller om pojkavdleningens kläder i samma stl är på tok för stora... ingen aning.
Men killkläder brukar ju ha en annan modell, tjejkläderna är ju ofta lite figursydda...
Kram
