fixar man detta fixar man allt... eller hur??
har nu brytit med en person som jag egentligen aldrig trodde att jag skulle bryta med.
och skulle jag ha brytit med denna person trodde jag att det skulle kännas jobbigt och jag trodde att jag skulle känna mig knäckt och nere och så...
men på nått sätt så känns det bra...
är dock fortfarande på helspänn och väntar på en reaktion men jag tror aldrig att den kommer
och det är nått som jag får lära mig att acceptera
och det är väl ändå den respekten som personen i fråga kan visa mig
känner mig dock ganska stark och motiverad att fortsätta på denna väg som jag nu valt
för vad har och vad har jag haft för "nyttja" av personen egentligen?
personen i fråga har fått mig att må dåligt under många år
har fått mig att alltid tvivla på mig själv, att känna mig värdelös och dålig,
att jag aldrig duger osv
men jag vet att allt detta är fel.
jag duger visst, jag är bra som jag är och jag skall inte behöva må dåligt över nått som inte är mitt fel,
nu är ni säkert snurriga allihopa och undrar vad jag skriver om men detta är allt ni får i informationsväg
jag vart bara tvungen att få detta ur mitt system...
och fixar jag detta så fixar jag allt... ellerhur??
precis så som rubriken säger.
sen måste jag bara rätta en sak i mitt förra inlägg igår:
Elinor fyllde såklart inte 25... hon fyllde ju 26 år!!
grattis ballonger till dig gumman =)
och sen en stoooor kram som tack för att du lyssnade på mitt gnällande innan.
du vet vart jag finns om du behöver gnälla/prata av dig en annan gång =)
sen tog vi lite bilder idag på magen och den blivande storebror Loke.
imorgon skall jag försöka fånga den andra storebrodern med magen också...
och förhoppningsvis fånga båda bröderna med magen på bild.
vore så mysigt med syskon foton =)
*puss*
Du är jätteduktig Maria!!!
Många kramar från oss!
Loke-petar-navel-bilden var ju för söt!! :)
Det är väl inte mej du gjort slut med? Isåfall har du glömt att säga nåt ;)