marias värld...

Idag för exakt ett år sedan fick jag samtalet att min pappa var död.

Jag minns exakt vad jag hade gjort den dagen,

först var jag och Alfons på äventyrsbadet i kalmar och badade hela dagen,

sen åkte vi hem och hämtade Sascha och körde till svärföräldrarnas restaurang och åt middag.

Sen i bilen strax utan för restaurangen på väg hem så kollade jag min mobil
och då såg jag två missade samtal.

1 från "pappa" och 1 från Putte.

Och två medelanden fanns också.

Så jag lyssnade av medelandet och det första var Ingrid som sa att jag skulle ringa henne när jag kom hem och det andra var Putte där jag skulle ringa honom om jag ville prata.

Jag fattade ingenting så jag ringde upp "pappa" och det var Ingrid som svarade.

Och först ville hon inte säga vad det var men efter en massa tjatade från min sida och jag nästan blev sur,
så sa hon: Du har ingen pappa längre...

jag fattade inte vad fan hon sa och vad fan hon menade?!

Så hon berätta allt och då brast det.
Jag blev helt förkrossade och grät och grät och grät.
Sascha körde in till kanten och stannade och jag klev ur bilen och fortsatte prata med Ingrid.
Sen när vi lagt på så fortsatte jag att gråta men jag fattade inte rikigt.

Var han död eller skojade hon?
ett superdåligt skämt eller va?

jag satte mig i bilen sedan och körde vi hem.

Jag fixade med hästarna och jag var som i chock.

sen på kvällen brast det för mig och då började jag fatta vad som hande hänt...

och nu är det 1 år sedan... på dagen...

och först nu börjar det ljusna lite....
men vad jag saknar pappa!

Jag pratade alltid med honom när det var nått roligt som hände, när det var nått tråkigt, när jag ville prata eller så ringde han när han ville prata.
Han skickade roliga mms, han skickade roliga mms på julaftons morgon (supertidigt) och sa att nu var han uppe och kokade gröt (så som han alltid gjorde när jag och min bror var små)
Han fanns alltid där om man behövde honom.
Visst pappa var väl inte "guds bästa barn" men vem är det?
men han var min pappa och han fanns där!

Nu när man tänker på det i efterhand...jag frågade aldrig hur han mådde...
om jag hade gjorde det 2 veckor innan han dog, då de var nere sist, kanske han hade levt?!
Kanske var det den frågan som han väntade på från någon, och kanske var det aldrig den frågan han fick??

Har 3 st ljus tända idag.

1 för Pappa

1 för Lady

1 för Tess

Livet är oförutsägbart....